så här känner jag

Är ledsen för att Emma åkte hem idag. Är glad för att jag fått en vän för livet. Har ångest för att jag precis önskade mitt flygdatum hem till sverige. Som sagt, jag vill hem men jag vill inte lämna det här. Har ännu mer ångest (är glad) över att min värdfamilj jätte gärna vill ha mig kvar. Är glad för att dom, trotts det, är otroligt stöttande. Varför kan jag inte bara få njuta resten av de bästa året ever?!