helleluja moment

Nånting som i princip alla au pairer kämpar med är att ungarna här i Amerika är så bortskämda. Spelar ingen roll vem du frågar, alla svarar typ "Det går bra, men barnen är ganska bortskämda" Och mina kids är absolut inget undantag. Men jag har gett mig tusan på att inte acceptera de! Så jag har för tillfället satt upp tre regler. Ett, dom ska titta på mig när jag pratar med dom, eller när dom pratar med mig. Två, dom ska hänga upp sin jacka på kroken när de kommer in, och är det för högt upp, be om hjälp. Och slutligen tre, dom ska bära bort tallriken till diskbänken när dom ätit klart. Detta kan för er där hemma verka ganska mesig, men när jag ber dem om dessa saker tittar de på mig som om jag vore dum i huvudet.

I alla fall, så i morse kom Charlie och James ner som vanligt för frukost, jag hällde upp flingor & mjölk och dom åt i lugn och ro. Sen frågar James om han får bli "excused" från bordet (vilket dom ska göra varje gång, men de händer sällan) och jag säger "ja". Kommer på i samma stund som han löper ut ur rummet att jag inte bad honom ta bort tallriken. Aja tänker jag, får bli imorgon. Lite senare frågar Charlie om han får bli "excused" och eftersom jag inte sa nåt om tallriken till James tänkte jag inte tjata på Charlie heller så jag säger bara "ja". Och DÅ utan att jag har sagt något eller gjort något, tar Charlie, som är mest bortskämd av alla tre, och plockar ihop sin OCH (observera och) James tallrik och bär fram de till diskbänken, HELLELUJA MOMENT! Jag stod bara och gapade. Jag vet att ni säker skrattar där hemma för de känns som att de är jätte lite begärt, men tror mig. Det var ett ett historiskt breakthrough!! 


Idag regnar det så jag hoppas på att få bilen så jag kan åka till mallet och lämna tillbaka två tröjor. Sen i eftermiddag blir de karate. 

Här är Lindsay i sin regnjacka, rosa såklart!