Det jag tänker skriva nu känns så otrolig klyschigt. Så därför tänker jag skriva det ändå. I korta drag. Det här året har varit det bästa i mitt liv. Jag har lärt mig så himla mycket, blivit bekvämare i mig själv och vuxit som person. Jag har lärt känna personer som (jag vet) kommer att bli vänner för livet och jag har fått en extra familj här på andra sidan Atlanten. Vad mer kan man begära? Det har varit så himla kul att skriva och berätta om mitt år här på bloggen. Framför allt för att NI har läst. TACK för det!
Om några timmar lyfter flyget mot Sweden, Arlanda och det finns inte ord att beskriva hur jag känner just nu. Det har varit två omtumlande dygn här hemma (för det är vad det är, hemma) i Connecticut med glada hej och jobbiga hejdå. Jag vet inte vad som händer i framtiden, men om det blir nå mer äventyr (vilket DET blir, på ett eller annat vis) så kommer jag nog återvänd hit till bloggen för att berätta om det. Tills dess, tusen tack för att ni har läst så syns vi snart i Sverige! Puss & kram // Emma
